PM inför examensarbete
Konstfack 2011 Institutionen för Bildpedagogik Vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp
Gör om - gör nytt En studie i återvinningsdesign
Bakgrund
Fast avfall eller sopor är ett av dagens största globala problem. Sopor bidrar till förorening av mark, vatten, bosättningar, hem och i slutändan den mänskliga kroppen. De samlas sällan in på ett tillfredsställande sätt; sophanteringen i de flesta länder är i allmänhet undermålig. Dessutom ligger avfallet inte still; det bryts ner och läcker ner i marken, det exploderar av metangasen som bildas, det flyter och sipprar, täpper igen och stinker. I vissa fall samlas det dock in och återanvänds eller återvinns.1
I många slumområden runt om i världen har insamling och återvinning av avfall blivit en livsstil. I dessa områden syns en framväxt av ett kompetent och effektiv näringsliv där lokalt grundade företag tillhandahåller miljötjänster och framställer nya produkter genom återanvändning. Avfallet blir en katalysator för inkomster och sysselsättning. Bristen på ekonomiska resurser och nya material ställer krav på människors kreativitet och resulterar i ett oräkneligt antal nya designlösningar. Människor återanvänder, återvinner, uppfinner nya funktioner för ting som ursprungligen sågs som skräp.2
På ett aningens mindre dramatiskt och polemiskt sätt kan jag skriva att undersökningen bottnar i ett starkt personligt intresse för hur miljöfrågor kan integreras i konst- och designpedagogik samt det stundande utbytet med Wits University i Johannesburg, Sydafrika, som jag ska delta i. Designinriktningen på BI gav bra bränsle till miljöintresset - vi talade mycket om design för hållbar utveckling. Under åren på Konstfack har jag sedan gjort flera arbeten som på ett eller annat sätt anknyter till miljö, återvinning och konsumtion.3
1 Cass Stevenson, Taylor: Recycle, Reuse, Respect. Street Roots, september 2009
2 Kungliga Konsthögskolan (2008): Dharavi. Documenting Informalities. Stockholm: Kungliga Konsthögskolan
3 Se bla. Hilborn, Anna-Maria (2009): B-uppsats Måste man leva som en grottmänniska? Korrelationen mellan ungdomars inställning till den globala miljöförstörelsen och deras livsstil. Stockholm: Konstfack
Syfte
Under min tid i Johannesburg skulle jag vilja undersöka hur avfall återvinns och återanvänds av lokalbefolkningen, såväl för till exempel husbyggnation som till utformandet av mindre föremål och redskap. Jag vill också jämföra vad människor i exempelvis slumområden skapar för eget bruk och för lokal återförsäljning med vad som produceras i återvunnet material för att säljas till västvärlden. Nöd kontra mode. Detta för att ta reda på vad som är/ räknas som skräp i Sverige och vad som är det i Sydafrika, samt vad som görs av soporna. Jag ämnar sammanställa en översikt över hur läget för återvinningsdesign ser ut i Sverige och Sydafrika. Syftet är att utveckla metoder för hur jag kan arbeta med återvinningsmaterial och metoder som bidrar till en hållbar utveckling i bildundervisningen. Ytterligare tankar hittills är: hur kan vi arbeta i skolan / utforma ett system som gör att barn och ungdomar blir mer intresserade av miljöfrågor och vill verka för en hållbar utveckling? Och vad är, eller kan / bör kallas design i det här sammanhanget?
Frågeställningar
Hur arbeta på ett meningsfullt sätt med återvinningsmaterial i design/bildundervisningen? Hur utforma en bildundervisning för hållbar utveckling?
Metod
För att få en så varierad och komplett bild av mitt undersökningsområde som möjligt samt för att öka validiteten kommer jag att arbeta såväl med metodtriangulering som med teoritriangulering.4 Inledningsvis kommer jag att bedriva fältstudier i Sydafrika för att kartlägga hur återbruket av sopor/skräp går till där. Detta kommer att ske genom fotografisk dokumentation av platser och föremål samt intervjuer med både ”återvinnare” och utomstående betraktare. Gillian Rose kallar det metodiska, etnografiska sättet att använda kameran i forskningssyfte för just fotodokumentation. Bilderna tas enligt specifika frågeställningar och får sitt kunskapsvärde genom forskarens analys. En fördel med bilder gentemot andra typer av observationer är den stora mängd information de
4 Stensmo, Christer (2002): Vetenskapsteori och metod för lärare. Kunskapsförlaget i Uppsala. s33
rymmer.5 Parallellt med den rent fysiska/visuella undersökningen kommer jag att studera litteratur inom ämnet. Efter en tids dokumentation kommer jag att utforma workshops som jag sedan genomför med olika grupper, företrädesvis med elever eller studenter i lokala skolor. Teman på dessa workshops är av naturliga skäl inte fastställda än, dock tror jag i dagsläget att de kommer att kretsa kring skapande av vardagsnära föremål, bruksföremål, inredning och husbygge utifrån sopor i olika former.
Åter tillbaka i Stockholm kommer jag att utforska läget för återvinningsdesign här. Vad som skapas i Sverige och vad som importeras från andra länder, med tonvikt på utvecklingsländer. Detta genom liknande forskning som i Sydafrika: fältstudier, fotografering, intervjuer och litteraturstudier.
Som slutledningsmetod fungerar den abduktiva bäst på den här typen av undersökning. Som Britt-Marie och Peter Sohlberg uttrycker det: ”/.../ abduktiva slutledningar innebär alltså inte slut- ledningar i en formell logistisk mening utan att skapa någon form av abstraktioner som skapar sammanhang åt våra observationer och gör dem begripliga.”6
Teori
Som ovan nämnt tror jag att den här undersökningen lämpar sig väl för teoritriangulering. De teoretiska ramverk jag tänkte ställa upp runt mitt arbete är följande.
Postkolonial teori, för att reda ut bakgrunden till den ojämna makt- och resursfördelningen mellan västvärlden och de så kallade utvecklingsländerna.7
Diskursanalys, i syfte att förstå de olika diskurser kring återvinning och design som finns i samhället och i skolan samt vilken bild som skapas av utvecklingsländerna genom den återvinningsdesign vi importerar från dem. Foucault kommer här oundvikligen i i bilden.
Eventuellt behöver jag även göra nedslag i publik/mottagarstudier8 för att bättre förstå hur återvinningsdesignen tas emot och används.
5 Rose, Gillian (2001/2007): Visual Methodologies. Second Edition. London: Sage Publications 6 Sohlberg, Britt-Marie och Sohlberg, Peter (2009): Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod.
Malmö: Liber s.130
7 Enligt Internationella valutafonden tillhör Sydafrika utvecklingsländerna. Se IMF:s World Economy Outlook för april 2010. Länk: www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/01/weodata/groups.htm#oem
8 Rose, Gillian (2001/2007)
Konstnärlig gestaltning
Den konstnärliga gestaltningen kan jag i detta tidiga skede endast ha en utopisk och fragmentarisk bild av. Det jag löst och luddigt ser framför mig är en kombination av egentillverkade föremål av återvinningsmaterial, fotografisk/filmisk dokumentation från undersökningsfasen och workshops samt inköpta, återvunna produkter.
Referenser
Cass Stevenson, Taylor: Recycle, Reuse, Respect. Street Roots, september 2009 Länk (2011-01-13): http://garbageismoney.wordpress.com/recycle-reuse-respect/
Hilborn, Anna-Maria (2009): B-uppsats Måste man leva som en grottmänniska? Korrelationen mellan ungdomars inställning till den globala miljöförstörelsen och deras livsstil. Stockholm: Konstfack
IMF:s World Economy Outlook för april 2010. Länk (2011-01-13): www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/01/weodata/groups.htm#oem
Kungliga Konsthögskolan (2008): Dharavi. Documenting Informalities. Stockholm: Kungliga Konsthögskolan
Rose, Gillian (2001/2007): Visual Methodologies. Second Edition. London: Sage Publications Sohlberg, Britt-Marie och Sohlberg, Peter (2009): Kunskapens former. Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Malmö: Liber s.130 Stensmo, Christer (2002): Vetenskapsteori och metod för lärare. Kunskapsförlaget i Uppsala. s33
